Nyheter 

Vi har alla blivit påverkade

Det blev ett annorlunda år som startade när 2020 räknades in vid 12-slaget och fyrverkerierna lös upp himlen. Ett nytt år innebär 365 nya dagar att skapa minnesvärda ögonblick. De minnesvärda ögonblicken för 2020 blev dock annorlunda och det blev ett år som ingen var förberedd på. Ingen hade förutspått att det nya årtiondet skulle starta med en pandemi som drabbade hela världen.

Alla har drabbats på olika sätt på grund av Covid-19 som kom till Sverige i början av året 2020. Det är ett år där många varit ensamma, många har förlorat familjemedlemmar och många har fått ställa om sina livssituationer. Det här är berättelser om hur livet har förändrats och påverkats för tre olika personer under pandemin Covid-19.

En berättelse från sjuksköterskan:

Med vesir och munskydd arbetar Karin Gill som sjuksköterska på ortopedavdelningen i Mariestad. Med lättnad och förväntan efter tre års utbildning inledde Karin sin karriär under Corona pandemin. Att vara ny på en arbetsplats är nervöst som det är men att komma in på en ny arbetsplats under en pandemin gör allt mer komplicerat.

Karin berättar att arbetsdagen startar klockan sju på morgonen med rapport från nattpersonalen. Rapporten innehåller vilka patienter som ska tas hand om och vilka skador de har. Varje dag är det 1000 nya saker att göra och på grund av pandemin är det fler patienter per anställd än vad det brukar vara. Planerade operationer får prioriteras bort på grund av för många patienter som behöver hjälp. Det är högt tryck på arbetsplatsen och det är inte varje dag lunchrast hinns med.

Karin Gill med munskydd och visir på sin arbetsplats.

Många är stressade och det blir inte bättre när man inte hinner få lunch, det blir matuppehåll.

Under sin studietid hade Karin praktik på sjukhuset och fick arbeta innan Corona hann komma. Hon berättar att det fanns mer tid då jämfört med hur det ser ut i dagsläget. Eftersom hon är ny i arbetet har det varit svårt att komma in i rollen på det sätt hon önskat.

Det är tufft att vara ny och inte kunna allt. Om jag behöver hjälp får jag hoppas att tid finns, annars får jag delegera bort det jag inte kan.

Karin berättar att om det hade varit lugnare i början av hennes arbete hade hon trivts mer och kunnat komma in i arbetet bättre. Trots att läget är som det är fokuserar Karin på att göra det bästa av situationen. Hon hoppas att det kommer bli bättre framåt sommaren men fram till dess lär det vara högt tryck.

En berättelse från mamman:

Glada skrik hörs genom dörren där mamman Paulina Källström bor tillsammans med sambo och deras tre barn. Silas, ett av barnen föddes med down syndrom och hjärtfel. Corona pandemin har påverkat familjen på många plan.

Paulina arbetar på en skola som fritidspedagog. Skolan har fått ställa om under året och har försökt anpassa sig i den utsträckning som går. Paulina berättar att det är svårt att ställa om helt eftersom det är barn med egna viljor som kladdar och har svårt att hålla avstånd. Arbetet har förlagt mycket av verksamheten utomhus för att försöka minska smittan. Det är många delar som fallerar och det finns en ständig oro över att ta med smittan hem. Paulina berättar att sonen Silas är extra känslig på grund av hans sjukdom och ska därför inte utsättas för infektioner. Om det går en smitta på förskolan får familjen reda på det för att kunna skydda honom.

Vi är jättetacksamma, för vi vet inte hur han kan bli påverkad och därför har vi haft han hemma mycket.

Paulina Källström tillsammans med ett av hennes tre barn.


Det har blivit mycket vård av sjukt barn under året, inte bara när smittan går bland barnen på förskolan utan också när arbetskollegor blivit sjuka på Paulinas arbete. Vid minsta symptom har de behövt vara hemma i minst två symptomfria dagar.

Eftersom han har down syndrom så är han trång i alla gångar, så han är alltid snorig och när man går på dagis i dessa tider så får man ju inte uppvisa några symptom.

Paulina berättar att deras levnadssituation har ändrats på många olika sätt. Familjen har inte samma möjlighet att träffa släktingar och vardagsärenden sköts via internet för att undvika kontakt med andra människor. Den största skillnaden för familjen är att både Paulina och hennes sambo måste vara hemma mycket för att ta hand om sjuka barn.

Det finns en ständig oro som förälder till ett hjärtsjukt barn men på grund av Corona pandemin ökar oron och ovissheten kring hur det kan slå. Trots rädslan ser Paulina positivt på framtiden och hoppas att folk kan ta lärdom av allt som sker.

En berättelse från studenten:

Vid första anblick ser det ut som en vanlig studentlägenhet med kök och säng i samma rum. Det gick fort från att skolan övergick till att skötas hemifrån via videosamtal istället för i lärosal. Elin Persson har haft distansundervisning i nästan ett år nu och har inte träffat sin klass sedan dess, förutom på Zoom.

Elin är 21 år och har studerat på Jönköpings universitet sedan hösten 2019. Hon berättar att hon fick en chock när viruset kom till Sverige och ändrade hela hennes studentliv.

Jag trodde aldrig det skulle bli så stort som det blivit och jag trodde inte att det skulle påverka mig.

När beslutet att undervisningen skulle skötas på distans valde Elin att flytta tillbaka till sin hemstad. I början av distansundervisningen hade Elin bra disciplin och lyckades hålla fokus under föreläsningarna. Nu efter ett år av distansundervisning har hon övergått till att hamna i soffan där fokuset lättare försvinner och mobilen åker fram. En vanlig vecka i studentlivet varierar allt eftersom men för Elin känns det inte som att hon längre går i skolan.

Nu kan jag ta sovmorgon när jag vill och jag pluggar bara någon timma om dagen, om ens det.

Det som varit positivt enligt Elin under det senaste året är att hennes lärare skött situationen på ett bra sätt. Hon anser att övergången till distansundervisning gick snabbt och föreläsningarna har skötts på ett bra sätt. En nackdel som Elin har upplevt är de tillfällen då lärarna förinspelat föreläsningar. Det har gjort att kommunikationen mellan elev och lärare blivit sämre. Att ställa frågor till läraren och kunna diskutera med klasskamrater är något som Elin saknar.

Det kommande året är Elin inställd på att undervisningen är på distans. Hon är orolig över hur situationen kommer se ut när det är dags för henne att ta examen och söka jobb. Fram tills det kommer Elin försöka göra bra ifrån sig under sin studietid och utnyttja de resurser hon kan.

Kolla på videon nedan för att se hur det ser ut i Elins lägenhet och när hon ska plugga.

Maja Söderberg
Redaktör

Related posts